Hela Sverige är fullt av gitarrer.
Långt ifrån alla används – många hänger bara där på väggen hos folk eller har hamnat i garderoben, för att det hände andra saker i livet som gjorde att gitarrspelandet ebbade ut. Synd, men inget konstigt i det. Många börjar spela gitarr någon period, och då blir det förstås många som slutar också… men gitarrerna, de finns ju kvar därute någonstans!
Många av mina nybörjarelever börjar spela på någon gammal gitarr. De har lånat, fått eller ärvt den. Om de inte har tänkt på det själva och frågar mig vad de behöver skaffa och vad det kan kosta, så brukar jag tipsa om det där jag nyss skrev:
– Alla känner någon som har en gitarr att låna ut, som du kan börja med – du behöver inte köpa!
När du sedan har fått, lånat eller ärvt den där gamla gitarren och ska börja ta lektioner, brukar jag komma med ett vänligt litet krav för att det ska bli bra:
– Vi behöver lägga en lektion på att byta strängar! Jag lär dig, vi gör det tillsammans. Då kan du byta strängar själv sedan, när någon går av!
Med de nya strängarna på plats har du plötsligt fått en mycket piggare gitarr att spela på. Den klingar öppnare och renare, den går lättare att stämma, och strängarna har inte gamla sunkiga lager av handsvett, hud och damm. Har du tur är det en riktigt bra gitarr du har fått, lånat eller ärvt.
Kanske vill du så småningom ändå köpa en ny? En egen, en finare och bättre som du valt själv? Det är ingen dum idé. Musik är en personlig grej, det är gitarrer också. Tips om att köpa nytt hittar du i andra inlägg. Sätt igång och spela nu!